Se Fi Predikan I Dalarnas Fridsförening 20.06.2010
Talare: Veli-Matti Heikkinen
Plats: SFC Dalarna
År: 2010
Simultantolkat Svenska, Finska
Bok: Lukas Predikaren
Skriftställe: Luke 15:1-10 Ecclesiastes 12:1
Tagg: nåd förlåtelse frälsning bättring familj glädje barn ungdom
Lyssna
Käre himmelske Fader! Rakas taivaallinen Isä. När vi i dag nu samlas inför ditt helga ord. Nyt kun me täällä olemme kokoontuneet sinun pyhän sanasi äärelle. Vill vi tacka dig för denna vackra dag du har givit oss. Haluamme kiittää sinua tästä kauniista päivästä, jonka olet meille antanut. Vi vill tacka för den vackra våren och naturen som grönskar. Haluamme kiittää kauniista keväästä ja luonnosta, joka vihertää. Och vi vill tacka för ditt kära rike. Haluamme kiittää rakkaasta valtakunnastasi. I vilken vi får bo och vandra. Jossa me saamme asua ja vaeltaa. Och där du väl tar hand om oss. Ja jossa pidät meistä hyvän huolen. Vi vill också tacka för att du ännu kallar på dem som är utanför ditt rike. Haluamme myös kiittää siitä, että kutsut vielä ulkopuolella olevia. Och allra största tacket för din Son, Jesus Kristus. Kaikista suurin kiitos rakkaasta Pojastasi Jeesuksesta Kristuksesta. Och vi ber så som han har lärt oss. Ja rukoilemme hänen opettamin sanoin.
Fader vår, som är i himmelen. Helgat varde ditt namn. Tillkomme ditt rike. Ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden. Vårt dagliga bröd giv oss i dag och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro. Och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo. Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen.
Isä meidän, joka olet taivaissa! Pyhitetty olkoon sinun nimesi. Tulkoon sinun valtakuntasi. Tapahtukoon sinun tahtosi myös maan päällä, niin kuin taivaassa. Anna meille tänä päivänä meidän jokapäiväinen leipämme ja anna meille meidän syntimme anteeksi, niin kuin mekin anteeksi annamme niille, jotka ovat meitä vastaan rikkoneet. Äläkä saata meitä kiusaukseen, vaan päästä meidät pahasta. Sillä sinun on valtakunta ja voima ja kunnia iankaikkisesti. Aamen.
Till texten har jag valt dagens evangelietext enligt den finska kyrkoordningen. Tekstiksi olen valinnut päivän evankeliumitekstin Suomen kirkkokäsikirjan mukaan. Och den finns i Lukasevangeliet, femtonde kapiteln. Ja se on Luukkaan evankeliumin viidennessätoista luvussa. Versena ett till tio. Jakeet ensimmäisestä kymmenenteen. Och orden lyder lästa i Jesu namn enligt följande: Ja sanat kuuluvat Jeesuksen nimeen seuraavasti.
Alla tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom. Fariséerna och de skriftlärda förargade sig och sade: "Den mannen umgås med syndare och äter med dem." Då gav han dem denna liknelse: "Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då icke de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade, tills han hittar det? Och när han hittar det, blir han glad och lägger det över sina axlar. Och när han kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: 'Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat.' Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig, än över nittionio rättfärdiga, som inte behöver omvända sig. Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: 'Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat.' På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig." Amen.
Mutta hänen tykönsä tulivat kaikki publikaanit ja syntiset kuulemaan häntä, ja farisealaiset ja kirjanoppineet napisivat ja sanoivat: "Tämä syntisiä vastaanottaa ja syö heidän kanssansa." Niin hän sanoi heille tämän vertauksen sanoen: "Kuka on teistä se ihminen, jolla on sata lammasta, ja jos hän yhden niistä kadottaa, eikö hän jätä yhdeksänkymmentä ja yhdeksän korpeen ja mene sen jälkeen, joka kadonnut on, siihen asti, että hän sen löytää? Ja kun hän sen löytää, niin hän panee sen olallensa iloiten. Ja kun hän tulee kotiansa, niin hän kutsuu kokoon ystävänsä ja kylänsä miehet ja sanoo heille: Iloitskaa minun kanssani, sillä minä löysin lampaani, joka kadonnut oli. Ja minä sanon teille: niin pitää ilo oleman taivaassa yhdestä syntisestä, joka itsensä parantaa, ennemmin kuin yhdeksästäkymmenestä ja yhdeksästä hurskaasta, jotka ei parannusta tarvitse. Taikka kuka on vaimo, jolla on kymmenen penninkiä? Jos hän yhden niistä kadottaa, eikö hän sytytä kynttilää ja lakaise huonetta ja etsi visusti niin kauan kuin hän sen löytää? Ja kun hän sen löytänyt on, kutsuu hän kokoon ystävänsä ja kylänsä vaimot ja sanoo: Iloitkaa minun kanssani, sillä minä löysin penninkini, jonka minä kadotin. Niin myös sanon minä teille: pitää ilo oleman Jumalan enkeleillä yhdestä syntisestä, joka itsensä parantaa. Aamen.
Det är sällan lätt att komma till denna plats. On harvoin helppoa tulla tälle paikalle. Ibland är det väldigt svårt. Joskus on hyvin vaikeaa. Och, idag känns det som att jag har väldigt svårt att placera mig själv här. Tänään tuntuu, että minulla on vaikeaa tulla tälle paikalle. Av många anledningar. Monesta syystä. Det känns som att jag, när jag har försökt förbereda mig inför denna uppgift. Tuntuu siltä, kun olen valmistautunut tähän tehtävään. Fast det är svårt att samla mina tankar. Minulla on ollut vaikea koota ajatuksiani. Och det känns som att man inte alltid orkar lita på Gud. Ja tuntuu siltä, ettei aina jaksa luottaa Jumalaan. Att Gud, liksom han har lovat, kommer att öppna sitt ord efter sin vilja. Että Jumala avaa sanansa niin kuin hän tahtoo. Jag känner mig syndig. Tunnen itseni syntiseksi. Liten och misslyckad. Pieneksi ja epäonnistuneeksi.
Det är nu ett år sedan, ungefär lite drygt, när jag började, när jag blev predikant. Siitä on nyt reilu vuosi, kun minut asetettiin puhujaksi. Och jag har tänkt att det kanske blir lättare någon gång. Ja ajattelen, että joskus se tulee ehkä olemaan helpompaa. Men de äldre predikanterna har tröstat mig. Mutta vanhat puhujat ovat minua lohduttaneet. Att det är inte så att det blir lättare. Että se ei tule olemaan helpompaa. Men med dessa känslor vill jag fråga kära bröder och systrar. Näitten tunteiden kanssa haluan kysyä, rakkaat sisaret ja veljet. Om jag får ännu tro mina synder förlåtna? Jos saan vielä uskoa syntini anteeksi.
Jag vill tro. Haluan uskoa. Jag vill också lita på att Gud öppnar ordet efter sin vilja. Haluan myös luottaa siihen, että Jumala avaa sanansa tahtonsa jälkeen. Men om han ser att det är så att han inte vill öppna det. Mutta jos hän ei avaakaan sitä. Så vill vi också nöja oss vid detta. Haluan myös tyytyä.
Denna text är så som jag inledningsvis berättade, en text ämnad för denna dag. Niin kuin jo alussa kerroin, tämä teksti on omistettu tälle päivälle. Och det är nu, enligt finska kyrkoordningen, fjärde söndagen efter pingst. Ja Suomen kirkkokäsikirjan mukaan tämä on neljäs sunnuntai helluntain jälkeen. Och så är det enligt den svenska också. Ja näin on myös ruotsalaisessa. Men söndagen heter tredje efter trefaldighet här. Mutta tätä sunnuntaita kutsutaan kolmanneksi kolminaisuuden jälkeiseksi sunnuntaiksi. Temat berättar om det som är borttappat men återfunnen. Tässä kerrotaan kadotetusta, joka löytyy sitten.
Och vi hörde hur vår text började. Kuulimme, kuinka tekstimme alkaa. Hur tullindrivare och syndare sökte sig till Jesus för att höra honom. Kuinka publikaanit ja syntiset tulivat Jeesuksen luokse. Men hur fariséerna och de skriftlärda förargade sig och sade: "Den mannen umgås med syndare och äter med dem." Ja farisealaiset ja kirjanoppineet napisivat ja sanoivat: "Tämä syntisiä vastaanottaa ja syö heidän kanssaan." Så var det allt som ofta. Niin tapahtui usein. Att när Jesus var tillsammans med syndiga. Kun Jeesus oli syntisten kanssa. Så reagerade fariséerna, de skriftlärda. Farisealaiset ja kirjanoppineet reagoivat tähän. På samma sätt som här. Samalla tavoin kuin tässä tekstissä. De förargade sig och sade, att han umgås med syndare. He vihastuivat ja sanoivat, että tämä on syntisten kanssa tekemisissä.
Men vem av oss skulle vara troende i dag? Mutta kuka meistä olisi uskovainen tänään? Om inte Gud älskade just syndiga. Jos Jumala ei rakastaisi syntistä. Om inte Jesus vore med oss. Jos ei Jeesus olisi meidän kanssamme. Hur skulle vi orka? Kuinka me jaksaisimme? Och då ger Jesus tre liknelser till dessa. Ja Jeesus kertoo tässä kolme vertausta. Dels denna om fåret, som hade gått vilse. Sitten tästä kadonneesta lampaasta. Och om liknelsen om det förlorade myntet. Ja vertaus kadotetusta penningistä. Och den tredje liknelsen om den förlorade sonen. Ja kolmas vertaus on tuhlaajapoikavertaus. Och vi hörde två av dessa liknelser. Ja kuulimme tässä nyt kaksi niistä.
Gud älskar oss. Jumala rakastaa meitä. Gud har skapat oss till sin avbild. Jumala on luonut meidät kuvakseen. Till sin avbild har han skapat oss. Siis omaksi kuvakseen hän on luonut meidät. Så står det i inledningen av Bibeln. Näin kirjoitetaan Raamatun alussa. Och när Gud såg på sin skapelse. Ja kun Jumala katsoi luomaansa. Var han nöjd. Hän oli tyytyväinen. Han såg att det var gott. Hänen mielestään se oli hyvä. Och Gud älskar sin skapelse. Ja Jumala rakastaa luomaansa. Han älskar dig och mig. Hän rakastaa sinua ja minua. Han älskar oss, trots att vi är syndiga. Hän rakastaa, vaikka olemmekin syntisiä. Han har älskat oss så mycket. Hän on rakastanut meitä niin paljon. Att trots att vi har fallit i synd. Että huolimatta siitä, vaikka olemme joutuneet syntiin. Så har han sänt sin ende Son. Hän on lähettänyt ainokaisen Poikansa. Så att ingen som tror på honom skulle gå under. Että kukaan, joka häneen uskoo, ei hukkuisi. Utan skulle få evigt liv. Vaan saisi iankaikkisen elämän. Finns det någon större kärlek? Onko tämän suurempaa rakkautta? Än att man ger sin ende Son. Kuin että antaa oman Poikansa, ainoan Poikansa. Och det att vi skulle få evigt liv. Niin, että me saisimme ikuisen elämän.
I Bibeln liknas ofta den himmelska familjen. Raamatussa verrataan usein taivaallista perhettä. Med den jordliga familjen. Maassa olevaan perheeseen. Alltså, Gud Fader är Far. Siis Isä, Jumala on Isä. Och mor är Guds församling. Ja äiti on Jumalan seurakunta. Och vi är barnen. Ja me olemme lapset.
Det är nu skolavslutningsvecka. Nyt on koulun päättäjäisviikko. Ni med mig, kanske många av föräldrarna har varit på avslutningar. Te monet minun kanssani olette olleet koulun päättäjäisissä. Ni har fått se olika årskurser sluta skolan för året. Olette nähneet eri vuosiluokkien lopettavan koulutyönsä. Kanske någon har slutat och gått ut skolan helt. Ehkä joku on päättänyt koulunsa kokonaan. Jag har själv fått förmånen att vara på flera. Minulla on ollut ilo olla monissa päättäjäisissä. Och jag har fått se barn sjunga och visa olika program. Ja olen nähnyt lasten laulavan ja esittävän erilaisia esityksiä. Det har varit trevligt att få se. On ollut mukava nähdä. Visst är det härligt med barn? Eikö ole ihanaa, kun on lapsia? Att få se dem växa upp. Kun näkee heidän kasvavan. Att få se dem gå ut ur skolan. Kun näkee, että he päättävät koulunsa. Med förväntningar på livet. Heillä on paljon odotuksia elämää varten. Livet leder dem vidare. Elämä vie heitä eteenpäin. På olika håll. Eri suuntiin. Och vi som föräldrar, vi vill inget heller. Me vanhempina emme halua mitään niin paljon. Än att våra barn skulle ha det bra. Kuin että lapsillamme olisi hyvin. Framför allt att de skulle få bevaras i den levande tron. Ennen kaikkea, että he säilyisivät elävässä uskossa. Det är det bästa man kan ha här i livet. Se on parhainta, mitä täällä elämässä voi omistaa.
Alltid är det ändå inte så väl. Aina ei kuitenkaan ole näin hyvin. Det händer att någon faller i synd. Tapahtuu usein, että moni lankeaa syntiin. Och det gör vi ju alla. Ja niinhän me kaikki teemme. Men också så att någon lämnar denna familj. Mutta myös niin, että joku jättää tämän perheen. Och nekar sin tro. Ja kieltää uskonsa. Ofta vänder vi oss som föräldrar då till Gud i våra böner. Usein käännymme Jumalan puoleen rukouksilla. Vi ber att våra barn och andra nära skulle få hitta tillbaka.
Rukoilemme, että lapsemme ja muut läheisemme löytäisivät takaisin. Denna liknelse, dessa två liknelser berättar om hur Gud söker människan. Nämä kaksi vertausta kertovat, miten Jumala etsii ihmistä. Den första berättade om ett får som hade kommit vilse. Ensimmäinen kertoo siitä lampaasta, joka oli kadonnut. Alltså om hur herden då lämnar nittionio får. Ja kuinka paimen silloin jätti yhdeksänkymmentäyhdeksän lammasta. Och går ut för att söka dessa får som var borttappat. Ja menee ulos etsimään sitä lammasta, joka on kadonnut. Så god är vår Herde. Niin hyvä on meidän Paimenemme. Att han till och med lämnar de nittionio fåren. Ja että hän jopa jättää nämä yhdeksänkymmentäyhdeksän lammasta. För att gå ut och söka ett vilsegånget får. Että hän etsii yhtä kadonnutta lammasta. Visst är vi i goda händer? Olemmehan hyvissä käsissä. Visst vill vi lita på Gud? Haluammehan luottaa Jumalaan. Att Gud hjälper oss. Että Jumala auttaa meitä.
Enligt Bibeln är det så. Raamatun mukaan on. Att ingen kan komma till Gud, till mig, utan att Fadern, som har sänt mig, drar honom. Kukaan ei voi tulla minun luokseni, jos ei Isä, joka on minut lähettänyt, vedä häntä. Detta är Jesu ord. Nämä ovat Jeesuksen sanat. Alltså behöver Gud närma sig människan. Siis Jumalan täytyy lähestyä ihmistä. Och enligt den kristna läran. Ja kristinopin mukaan. Så tilltalar Gud oss. Jumala kutsuu meitä. Han drar oss till honom. Hän vetää meitä luokseen. På olika sätt. Eri tavoin. Genom olika livsöden. Monilla erilaisilla elämänkohtaloilla. Genom lidanden och prövningar. Kärsimyksillä ja koettelemuksilla. Och genom troendes exempel. Myös uskovaisten esimerkillä. Men framför allt så gör han det genom sitt ord. Mutta ennen kaikkea hän tekee tämän sanansa avulla.
Och så är också vår bön i dag. Ja tämä on myös meidän rukouksemme tänään. Att om någon som känner att man inte ännu är troende. Että jos joku tuntee, ettei ole vielä uskovainen. Som har hamnat vilse. Joka on joutunut hukkaan. Likt detta får och förnekat sin tro. Tämän lampaan tavoin ja kieltänyt uskonsa. Eller kanske någon som har lämnat sin barnatro och inte har vuxit upp i en troende familj. Joka on jättänyt lapsuudenuskonsa tai ei ole kasvanut uskovaisessa perheessä. Om du lyssnar i dag. Jos kuuntelet tätä tänään. Lyssna då noga. Kuuntele nyt tarkoin. Och lyssna vad den himmelske Fadern vill säga till dig. Kuuntele, mitä taivaallinen Isä haluaa sinulle sanoa. Slut inte dina öron. Älä sulje korviasi. Utan lyssna. Vaan kuuntele! Den gode Herden är ute och söker efter dig. Hyvä Paimen on ulkona ja etsii sinua. Varje litet barn. Jokaista pientä lasta. Varje människa. Jokaista ihmistä. Som finns. Joka on olemassa. Är lika viktig för Gud. He ovat kaikki yhtä tärkeitä Jumalalle. Åldern, hudfärg eller någonting annat har ingen betydelse. Ikä, ihonväri tai joku muu asia, niillä ei ole mitään merkitystä. Gud har betalt ett högt pris för dina synder också. Jumala on maksanut korkean hinnan sinun synneistäsi myös. Han har offrat sin enfödde Son också för din skull. Hän on uhrannut ainokaisen Poikansa sinun syntiesi tähden. För den skull är det viktigt att lyssna när Gud kallar. Sen tähden on tärkeää kuunnella, kun Jumala kutsuu.
Vi hörde också här om liknelsen om det förlorade myntet. Kuulimme tässä myös vertauksen kadonneesta penningistä. Om hur en kvinna som har tio silvermynt tappar bort ett av dem. Naisesta, jolla oli kymmenen penninkiä ja hän kadotti niistä yhden. Tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Eikö hän sytytä kynttilää ja lakaise huonetta ja etsi visusti niin kauan kuin hän sen löytää? Gud kallar på oss också, på icke troende också via sin församling. Jumala kutsuu ulkopuolella olevia oman seurakuntansa kautta. Det är därför vi finns här på jorden. Sen takia me olemme täällä maailmalla. Också för den skull. Myös sen vuoksi. Så att om någon som vi möter. Että jos joku, jonka me kohtaamme. Skulle vara ute och söka. Olisi etsivällä mielellä. Så är vi likt denna kvinna ute och vi tänder vår lampa och söker efter det borttappade myntet. Olemme tämän naisen tavoin. Sytytämme lampun ja etsimme sitä kadonnutta. Vi med vårt exempel i livet. Meidän esimerkkimme täällä elämässä. Vi vill bekänna vår tro. Haluamme tunnustaa uskomme. Vi känner oss ofta misslyckade och dåliga i detta. Tunnemme usein itsemme epäonnistuneiksi ja huonoiksi tässä asiassa. Men vi vill ändå vara som troende i världen. Mutta haluamme olla kuitenkin uskovaisia täällä maailmassa. Vi vill att vår lampa skulle vara tänd. Haluamme, että meidän lamppumme palaisi. Så att om någon skulle söka. Niin, että jos joku etsii. Så skulle denna människa kunna finna in i Guds rike genom oss. Löytäisi Jumalan valtakuntaan meidän kauttamme.
Vi vet att i dag görs Guds rikets arbete på många håll i världen. Tiedämme, että tänä päivänä tehdään Jumalan valtakunnan työtä monessa paikassa maapallolla. På bland annat Togo. Muun muassa Togossa. Det jag tillsammans med broder Timo Leppänen kommer att åka om några veckor, någon månad här. Jonne minä ja Timo Leppänen olemme matkalla muutaman viikon päästä. På ett alldeles förunderligt sätt har Gud väckt en församling där borta. Aivan ihmeellisellä tavalla Jumala on herättänyt siellä seurakunnan. Vi vet att det finns troende borta i Ecuador. Tiedämme, että on myös uskovaisia Ecuadorissa. Och vi har hört att det finns på många, många andra ställen i världen. Ja olemme kuulleet, että niitä on myös monessa muussa paikassa maapallolla. På detta sätt kallar Gud på människor som ännu är utanför sitt rike. Sillä tavalla Jumala kutsuu ihmisiä, jotka ovat vielä valtakunnan ulkopuolella. Vi vet inte själva vilka Guds planer är. Emme tiedä Jumalan suunnitelmia. Vi vet att Guds tankar är så mycket högre än våra. Tiedämme, että Jumalan ajatukset ovat niin paljon korkeammat kuin omamme. På många håll i världen gör man Guds rikets arbete. Monessa paikassa maapallolla tehdään Jumalan valtakunnan työtä. Och det görs också här i Norden. Ja niin tehdään myös täällä Pohjolassa. Det görs Guds rikets arbete här i Sverige också. Täällä Ruotsissa myös tehdään Jumalan valtakunnan työtä. Och även i vårt hem Sion, här i Dalarna. Ja myös kotisiionissamme Taalainmaalla. Vi vill att människor skulle finna Guds rike. Människor som finns här på orten. Me haluamme, että ihmiset, jotka tällä alueella asuvat, löytäisivät Jumalan valtakunnan. Och vi tror, att Gud har en mening med att han har låtit en församling växa upp här. Ja tunnemme, että Jumalalla on ollut siihen tarkoituksensa, että hän on antanut kasvaa tänne valtakuntansa. För den skull utför vi dessa dyrbara arbete här. Sen takia teemme tätä kallista työtä täällä. Och vi säger att Guds rike har kommit nära. Ja sanomme, että Jumalan valtakunta on tullut lähelle. Och vi, och gör bättring och tro evangelium. Tehkää parannus ja uskokaa evankeliumi.
Gud ger människor en besökelsetid. Jumala antaa ihmiselle etsikkoajan. Det är en tid då Gud alldeles speciellt kallar. Se on aika, jolloin Jumala ihan erityisesti kutsuu. Ofta är det i ungdomen. Usein se voi olla nuoruudessa. Men det kan också vara under andra tider i människans liv. Mutta se voi olla myös muuna aikana ihmisen elämässä. Det sägs här i Predikaren tolv, första kapitlet, första versen: Tänk på din Skapare i ditt ungdom, innan de onda dagarna nalkas. Saarnaajan kirjan kahdennessatoista luvussa sanotaan: Muista Luojaasi nuoruudessasi, ennen kuin pahat päivät tulevat. När en människa får besökelsetiden. Kun ihminen saa etsikkoaikansa. Då ska man inte tillsluta sina öron. Silloin ei kannata sulkea korviaan. Eller flytta på bättringen till morgondagen. Tai siirtää parannuksen tekoa huomiseen. Det är bästa dagen att göra bättring i dag. Tänään on paras päivä tehdä parannus. Flytta aldrig på bättringen till morgondagen. Älä koskaan siirrä parannusta huomispäivälle. Detta varnar Bibeln oss för. Tästä Raamattu meitä varoittaa. Utan lyssna på Gud när han kallar. Vaan kuuntele Jumalaa, kun hän kutsuu. När det ännu är besökelsetid. Kun on vielä etsikkoaika. Och när det ännu är nådens tid. Kun on vielä armon aika. Flytta inte bättringen till morgondagen. Älä siirrä parannusta huomiseen.
Och vi hörde också hur i dessa två liknelser. Kuulimme myös, kuinka näissä kahdessa vertauksessa. Vad som händer när först och främst denna herde hittar detta vilsegångna får. Kun erityisesti tässä, kun paimen löytää kadonneen lampaan. Att han tar upp det på sina axlar. Hän ottaa sen olallensa. Och bär det hem. Ja kantaa sen kotiin. Är inte detta en underbar bild av Jesus Kristus? Eikö tämä ole ihana kuva Jeesuksesta Kristuksesta? Hur evangeliet bär oss in i Guds rike. Kuinka evankeliumi kantaa meidät Jumalan valtakuntaan. Hem till Guds familj. Kotiin, Jumalan perheeseen. Hem till den familjen som du kanske har lämnat. Kotiin, siihen perheeseen, jonka ehkä olet jättänyt. Vilken fest som blir därav. Ja mikä juhla siitä syntyykään! Hur denna man samlar sina vänner och grannar. Kuinka tämä mies kokoaa ystävänsä ja naapurinsa. Och säger: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. Ja sanoo: Iloitskaa minun kanssani, sillä minä löysin lampaani, joka kadonnut oli. Och det blir inte endast glädje här på jorden. Eikä ole ainoastaan ilo täällä maan päällä. Utan Jesus säger här: Vaan Jeesus sanoo täällä: Att på samma sätt blir det ännu större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig. Samalla tavalla tulee myös suurempi ilo taivaassa yhdestä syntisestä, joka tekee parannuksen. Likasom denna kvinna som hittade det förlorade myntet. Samoin kuin tämä nainen, joka löysi kadonneen penninkinsä. Hon samlar sina väninnor och grannkvinnor och säger: Hän kokoaa yhteen ystävänsä ja naapurin vaimot ja sanoo: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. Iloitkaa minun kanssani, sillä minä löysin penninkini, jonka minä kadotin. Och sen berättas här. Ja sitten täällä kerrotaan. Att även änglarna i himlen gläds. Että enkelitkin taivaassa iloitsevat. Så stor är glädjen i hela Guds församling. Niin suuri on ilo koko Jumalan seurakunnassa. I himlen. Taivaassa. Och bland änglarna. Ja enkeleitten keskuudessa. När en enda syndare omvänder sig. Kun yksi syntinen tekee parannuksen.
Vi förstår att denna text också talar till oss, som redan är troende. Tämä teksti puhuu myös meille uskovaisille. Vi som fått bevaras i denna dyrbara tro. Meille, jotka olemme saaneet säilyä tässä kalliissa uskossa. Att hur viktigt är att vi skulle fortsätta vandra och lägga bort synd när den fastnar. Kuinka tärkeää on, että jatkamme kilvoittelemista ja laitamme synnin pois silloin, kun se tarttuu. För den skull att vi skulle få den belöning som väntar oss alla. Että me saisimme sen palkkion, joka meitä odottaa. Att vi en gång skulle få komma till härlighetens himmel. Että kerran saisimme tulla kunnian taivaaseen. För det är ju dit vi alla vill komma. Sinnehän me kaikki haluamme. Men samtidigt, visst är det underbart att få vara troende redan här i tiden? Mutta samanaikaisesti voimme sanoa, että on ihana olla uskovainen täällä ajassa jo.
Jag tänker ofta på er kära ungdomar. Ajattelen usein teitä, rakkaita nuoria. Ni som står mitt i den ofta tuffaste striden. Te, jotka olette sen vaikean kamppailun keskellä. Vi talade tidigare här om besökelsetiden. Puhuimme tässä aikaisemmin etsikkoajasta. Att om hur människan i sin ungdom ofta söker Gud. Kuinka ihminen usein nuoruudessaan etsii Jumalaa. Men samtidigt vet vi att själafienden är flitig. Tiedämme myös samanaikaisesti, että sielunvihollinen on ahkera. Att hur han så gärna skulle vilja, att någon skulle lämna sin tro. Ja hän niin mielellään haluaisi, että joku jättäisi uskonsa. Han målar denna världen ett liv så lockande. Hän maalaa tämän maailman elämän niin houkuttelevaksi. Det gör väl ingenting om man lyssnar lite på musik? Ei kai se haittaa, vaikka vähän kuuntelee musiikkia? Det gör väl ingenting om man gör lite av det ena eller det andra. Eikä se haittaa, jos tekee vähän sitä ja tätä. Du är ju bara ung. Sinä olet nuori. Du hinner ju alltid göra bättring. Sinähän ehdit vielä tehdä parannuksen. Sådan är själafienden. Sellainen on sielunvihollinen. Synden är liten när han målar den från början. Synti tuntuu pieneltä, kun hän sitä kuvaa. Men om han lyckas få någon falla i synd. Mutta jos hän saa jonkun lankeamaan syntiin. Så är han snabb att vända. Hän on nopea muuttamaan. Och han säger att nu har du hamnat i en så stor synd. Hän sanoo, että olet joutunut niin suureen syntiin. Att det finns ingen annan som har gjort detta. Kukaan muu ei tällaiseen ole joutunut. Och han gör det så svårt att tala med någon. Ja hän tekee sen niin vaikeaksi, että voisi puhua siitä jonkun toisen kanssa. Och vi säger att lyssna aldrig till själafienden. Ja me sanomme: Älä koskaan kuuntele sielunvihollista. Det finns inga små synder. Ei ole mitään pieniä syntejä. Alla synder leder bort. Kaikki synnit vievät pois. Men det finns heller inte så stora synder. Mutta ei myöskään ole niin suurta syntiä. Som inte Gud och Jesus vill förlåta. Jota Jumala ja Jeesus eivät halua antaa anteeksi. Det finns ingen så stor synd som inte är betalt på Golgata mellersta kors. Ei ole niin suurta syntiä, jota ei olisi maksettu Golgatan keskimmäisellä ristillä. Lyssna aldrig på själafienden. Älä koskaan kuuntele sielunvihollista.
Visst är det härligt att få vara troende? Eikö ole ihanaa olla uskovainen? I denna Guds familj. Tässä Jumalan perheessä. För vi har så många vänner och bekanta. Kun on niin paljon ystäviä ja tuttuja. Många kära bröder och systrar. Monia rakkaita sisaria ja veljiä. Som ledsagar oss på vägen. Jotka johdattavat meitä matkalla. Och ännu i dag. Ja vielä tänään. Så har vi alla rätt att tro våra synder förlåtna. Meillä on oikeus uskoa kaikki syntimme anteeksi. Om det känns att synden har fastnat. Jos tuntuu, että synti on tarttunut. Och vandringen har blivit långsam. Ja vaellus on tuntunut hitaalta. Upphöj ditt hjärta. Ylennä sydämesi. Och tro alla synder förlåtna. I Jesu namn och blod är alla synder förlåtna. Jeesuksen nimessä ja veressä kaikki synnit ovat anteeksi.
Det är så underbart att få sina synder förlåtna. On niin ihana saada syntinsä anteeksi. Och känna att bördan lättar. Ja tuntea, kuinka taakka helpottaa. Och få fortsätta vandringen mot ärans himmel. Ja jatkaa vaeltamista kunnian taivaaseen. Om någon känner att man inte orkar lyfta sin hand. Jos joku tuntee, että ei jaksa kättänsä nostaa. Så har du ändå rätt att tro alla synder förlåtna. Sulla on kuitenkin lupa uskoa kaikki synnit anteeksi. I Jesu namn och dyrbara försoningsblod. Alla synder är förlåtna. Jeesuksen nimessä ja kalliissa sovintoveressä synnit ovat anteeksi.
Om det finns någon som känner att man ännu inte är troende. Jos on joku, joka tuntee, että en ole vielä uskovainen. Här eller någon som lyssnar via internet. Täällä tai joku, joka kuuntelee internetin välityksellä. Så ska du veta. Niin sinä tiedät. Att du är ett sånt här dyrbart förlorat får. Sinä olet tällainen kallis, kadotettu lammas. Som den gode Herden Jesus ännu söker. Jota Hyvä Paimen Jeesus etsii. Du är så dyrbar. Sinä olet niin kallisarvoinen. Lyssna i dag. Kuuntele tänään. Och lyssna på detta evangelium. Kuuntele tätä evankeliumia. Att även om du inte är här. Ja vaikka et olisikaan täällä. Så får du ändå tro dina synder förlåtna. Saat kuitenkin uskoa syntisi anteeksi. I Jesu namn och dyrbara försoningsblod. Alla dina synder är förlåtna. Jeesuksen nimessä ja kalliissa sovintoveressä syntisi ovat anteeksi. Vi avslutar så i Jesu namn. Amen. Lopetamme turvallisesti Jeesuksen nimeen. Aamen!
Suomi
English
Svenska